Blir ni inte också fustrerad över att fundera på saker som du aldrig någonsin kommer att få svar på?

Idag när jag låg i badet började jag tänkt på livet. Är livet förbestämt? Vem är de som då "planerar" hur våra liv ska bli?
Måste man begå misstag för att lära sig? Alla beslut i livet vi tar, av vilken anledning gör vi som vi gör?
Frågorna är många och de skulle bli 3 inlägg om jag skulle skriva upp alla.
Men just det här med livet, det är en enda stor fråga. Jag gick barn och fritid på gymnasiet, jag hade aldrig tänkt tanken på att jobba inom vården osv. Vad det meningen att jag skulle träffa Ted och hans mamma jobbade inom vården och fixade så jag fick vikariat där. Så jag sedan kunde lära mig vad livet är värt och hur gamla vi männsikor en gång blir.
Att jag är arbetslös, är det meningen då att jag ska behöva må så dåligt som jag gör över det, för att sedan lära mig ta ansvar och komma någon vart ?
Hur kommer sig allt? Jag blir tokig av att tänka på sånna här saker som det inte finns några som helst svar på.

Brukar ni också ha sånna här tankar ?!